måndag 2 juli 2012

Ett ögonblick i sänder

Tiden går. Ögonblicken blir till minuter, stunder, timmar och hela dagar. Jag börjar t o m kunna urskilja veckor ur den dimmiga massan som är livet. Livet efter. Det fanns ett liv före också, men det var då, och här är nu. Jag lever här och nu.

Jag har tagit ett ögonblick i sänder, och slagit mig till ro med att så är livet just nu. Det har givit tröst och löften om bättre tider. Och allteftersom tiden går blottas nya möjligheter vid horisonten. Tomma tankar, ett tomt sinne och ett tomt och ensamt hjärta börjar sakta fyllas på igen. Av mer av detsamma som före, men också av nytt. Kattungar, söndagsutflykter, golvkakel i 1800-talsstil, sommarbad i Oslofjorden.


Kommer förstås att tänka på psalmen, och vad man än väljer att tro, är de inledande orden så sanna. Och ska jag någonsin försöka mig på att ge råd under svåra tider får det bli detta:

"Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst vad än som kommer på!"

5 kommentarer:

Helen sa...

Ja det är ju så det är och den psalmen har en fin text. Det är så synd att jag förknippar den med begravning (den har spelats på alla jag varit på)
Men jag tror jag kan göra nya minnen med den =)

Hilde sa...

Du är på rätt väg Tigern! Det kanske inte känns så alla gånger, men det kommer.
Kram fina!

Unknown sa...

Skönt att höra! Att du på nåt sätt ser ett ljus i tunneln.....Stor kram!

Nena sa...

Så vackert skrivet och så vist och sant! Visst går det bättre om man tar en dag i sänder. Den psalmen är min pappas favorit och han sjöng den ofta under hela min uppväxt så för mig är det inte en sorgsen psalm!
Kram

Gamla mamman sa...

Tiden går, och den läker faktiskt sår. Ska dock försöka att ta vara på de där ögonblicken också. Även de mörkare!

Kramar