torsdag 30 augusti 2012

Att omdefiniera sig själv

Singel. Ensamstående. Själv. Ensam. Ogift. Singel. Singel! Singel? Jag?? Nej, det kan inte stämma! Jag är ju inte singel.

Men jo, så är det visst nu trots allt. Jag har tänkt mycket på det. Förnekat, funderat, filosoferat, skämts för, skrämts av och till sist accepterat det faktum att jag är singel. Och under tiden har jag haft ett våldsamt behov av att omdefiniera mig själv på ett vis. Men mitt i processen kom genombrottet; en aldrig så liten insikt som har betytt så oändligt mycket för mig - det är faktiskt samma gamla tiger som har samma känslor, samma inställning till livet, samma funderingar som innan jag var singel! Singel är en definition, som vi har hittat på för att tillgodose vårt stora behov för att gruppera, inte en människotyp.

Visst, jag har förlorat något; en sambo, en vän, en kjæreste, en umgängeskrets, och i en period kände jag mig amputerad. Hälften av mig och mitt liv var plötsligt borta och det gjorde ont. Men att förlora något, oavsett vad, handlar om sorg. Och sorg är en process som vi människor går IGENOM. Dvs vi kommer ut på andra sidan. Det är väl så vi är skapade, vi kommer igenom, vi går vidare. Kanske förlorade jag något mer på vägen, kanske tillkom något, kanske har jag vunnit nya lärdommar, kanske har det skett förändringar med mig, men det är trots allt samma gamla jag som traskar vidare i livet.

Så att omdefiniera sig själv är varken farligt eller svårt. Det är i stort sett bara etiketten på utsidan som ändras, ett nytt fack man stoppas in i. Och det är omvärlden som stoppar in mig i facket, som kanske uppfattar mig lite annorlunda när jag tillhör en ny kategori. Själv är jag fortfarande jag, på gott och ont.



15 kommentarer:

Odd me sa...

Vad fin du är på bilden och vad bra skrivet. Har också funderat en del på det där...Kram

Unknown sa...

Kramar till Stortigern och lilltigern! ;-)

Tänk lite längre fram så inser du att du har det där som man alltid vill ha tillbaka framför dig, nämligen att vara nykär.....tänk om man fick uppleva den där första tiden igen som liksom aldrig kommer igen. Ungefär som med bebistiden när man har barn.

Det är ju sånt som du har framför dig vännen, därmed inte sagt att du inte ska njuta av att vara "singel" och vara lite ego. Tänk vad skönt att kunna göra som man vill utan att ta hänsyn, ja fast lite ansvar har du ju skaffat dig. *ler*

Lite spännande är det allt att din framtid är så öppen, du vet aldrig vad som väntar runt hörnet.

Kram kram

Lingonberrie sa...

Så himla bra skrivet och jag håller med om allt och stryker under och säger jag vet precis vad du menar.
Massa tigerkramar och ha en fin kväll nu och hälsa Berit!
<3

Fröken Abbe sa...

KRAM!

Unknown sa...

Så klokt skrivet! Jag var ensam i 1 1/2 år efter separationen från Moas pappa. Det var jäkligt skönt, precis vad jag behövde då. Men skitjobbigt emellanåt också. Speciellt när folk runtom en lever i par......
Håller med Javabönan, var ego utav bara h-vete nu! Förr eller senare kanske du åker dit igen:) Kram

K. sa...

Vad fint skrivet. Och singel är inget fult ord alls. Det är precis som ovanstående skriver att ha framför sig istället. Jag älskade mina perioder som singel om man nu får lov att säga det och längtar ofta dit igen. Egotid. Att få bestämma själv och sätta sina egna gränser. Och så allt det andra fina. Att ha tid att bara tycka om sig själv. Se det som lite av fn ynnest också. Kram

The Queen of fucking Everything sa...

Ja, du är fortfarande du. Och en förbaskat bra sådan med? Kram!

Dr Molly sa...

Otroligt bra inlägg!!! KRAMAR

Hilde sa...

Du skriver så himla klokt, för det är precis så det är. Just så kändes det när ett 6 år gammalt samboerförhållande tog slut. Du är vacker på bilden.
Kram

Angelin sa...

Vise ord! Jeg er glad for at du har det bra nå:) Du er en vakker, sterk og intelligent kvinne, så det er ikke sikkert du forblir singel så lenge;)
Klem

Gamla mamman sa...

Vad söta ni är, jag blir alldeles rörd av era kommentarer! Tack för att ni är ni, och tittar in här ibland :-)

Stor kram till er!

Flippis sa...

Väldigt fint och bra skrivet. Jag brukar kalla mig "enastående". Tyvärr klingar singel inte alltid så bra och det är ju som du säger, man är en person, en människa, den man är och civilståndet definierar ju inte det på något vis.. Storklemar

Gamla mamman sa...

Men å vad bra - Enastående ska jag också börja med! Speciellt om någon skulle säga något nedlåtande pga min civilstatus.

Stor klem tillbaka!

Septemberflikka sa...

Kloka ord du fina tiger! Det är precis som du säger samma du, bara ofrivilligt instoppad i ett annat fack. Och det behöver inte vara dåligt alls. Tänk vad mycket du har framför dig.

kram

Gamla mamman sa...

Tack fina! Och du har ju helt rätt, det är ju på ett sätt en ganska spännande framtid jag går i möte :-)

Kramar!