Julafton 2012

Börjar förstå varför brorsan kalla mig papparazzi - det var några foton att gå igenom... Men det var det värt - nu har jag en massa fina bilder, som jag kan plocka fram och titta på för att minnas och längta lite tillbaka till julafton 2012.

♥♥♥

För första gången firade vi dagen hos brorsan och svägerskan (efter traditionsenlig frukost hemma hos ma & pa framför öppna spisen förstås). Och för första gången fanns ett litet hjärtegryn med, som stal all uppmärksamhet och en del julklappar. Söt i rutig klänning, och lämpligt nog matchande faster ;-) Hon var på strålande humör hela dagen och sprang omkring, både kramandes våra händer och i sin gåstol, och klappade händer - en alldeles nyupptäckt färdighet, som ger både henne och oss oväntat stor glädje.

Efter fikat kom grynets mormor, morfar och morbror, och storfamiljen var samlad. Det här var också premiär, och väldigt, väldigt mysigt. Mer mat, mer grynetmys, mer sötsaker och när grynet sagt god natt lekte vi julkappsleken. Jag blev - så klart - utan klapp, men brorsan förbarmade sig över mig och gav bort en klapp från sin gigantiska hög!

Det blev sent innan vi kom hem, där stackars Berit och Elon väntade på oss. Men de har fått en ny säng (jippiiiii säger de i kör) och julgodis av matte, så det gick ingen nöd på dem (även om matte var allvarligt bekymrad över att lämna dem ensam på självaste julafton!). Så länge de slipper ha på sig tomteluva och tomtesjal är de glada!

♥♥♥ God fortsättning där ute i världen! ♥♥♥